Sommarvisan
MARCHE D’ÉTÉE CANUTIENNE (Under dubbelgöken)
Från havet blåser julivinden upp en festfanfar
och lyfter över Skånes land ett sommargrönt standar
och fladdrande i vecken
som stolt heraldiskt tecken
en dubbelgök, en fräck en
galer högt fanfaren svar!
Ty Duvan som vi vant oss vid att skåda blid och mild, hon blev en Papegaj i maj som jodlar örd och vild, och vinden som nu blåser in en doftfylld julinatt den gör vår Ful till Gök med tvenne halsar,
som gal i väst och gal i öst och galer som besatt
och vett och sans och konvenans ej alls har.
Och bakom styva stärkesärkar hjärtat slår appell
och trygga skånska bröders blod nu går med mäktig väll
och under frackens stängsel
och bakom smala hängsel
där står i farlig trängsel
fauner tätt i denna kväll!
Var blev de fromma miner som hos systrar alltid fanns? Vi ser blott amoriner nu bak varje ögonfrans. De dansa kring och tumla runt i vådelig voltige i blå och grå och bruna irisringar,
och salen blir förvandlad till en rokokopastisch
som svävar lätt på fjärilsfladdervingar!
Så låt oss göra kvällen till en lyftande ballong,
som stiger lätt i sommarvind och gungar under sång!
Och vart vi navigera,
och vart vi eskapera,
mot rosenrött Cythera
eller Tommarps byavång –
vad gör det oss, vad stör det oss, vi landar vart det bär, och landar lätt, och landar nätt när gryningen står skär, och skogens fåglar vaknar upp och morgonbrisen sval så sakta krusar Mälarhusens vatten! Så kasta loss och lyft med oss när Dubbelgöken gal och gal duetter hela julinatten!
Carl Lindholm
Sjungen första gången under middagen vid Adeldrickningen 1964